Kapitel 8
Kap8
Prin vad??
Det var tyst på gatorna. Klockan var 23.00, så det kanske inte var så konstigt. Det enda jag hörde var mina converse på den våta fuktiga trottoaren. Och mina tunga andetag. På vägen till Kiera så svor jag några svordomar till Eric lite hit och dit. Kiera gillar Eric, och hon låter ingen stå i vägen för henne. Som då är jag… Jag gick över vägen och såg en knallröd stor dörr som hade en svart port framför med rosenbuskar och blommor. Jag gissade att det var Kieras hus. För det första för att hennes föräldrar har en förmögenhet, och för att jag vet att hon bor på nr 12. Jag gick fram till porten och provade att trycka lite lätt. Den var öppen. Den öppnades långsamt och gnisslade samtidigt. Det gjorde ont. Jag gick upp för trappan fram till dörren på darrande ben. Dels för att det var rätt sent och för att man kan nog inte kalla mig och Kiera vänner. Dörren stod på glänt. Jag gick in. Jag hörde musik, hög musik. Det kom från vardagsrummet. Det första jag såg var kjolar och klänningar som dansade runt i rummet. Det kanske var en fest. Jag hörde en röst någonstans i folkmassan. Jag försökte höra vad hon sa. Det var två reportrar framför mig och jag råkade höra lite av vad dem viskade. En sak hörde jag i alla fall.
- ”Var beredd med mikrofonen nu, Åke. Nu ska drottning Clarissa prata!” Jag fattade ingenting.
- ”Tack så mycket för att ni kunde komma till den här Hilem balen. ” började Clarissa. ”Jag själv är väldigt förvånad av att den här festen ens skulle gå av. Men nu ska min sondotter Kiera prata.” Barnbarn, drottning. Weird.
- ”Hej, jag vet att alla ni tror att jag ska lämna min tron, men jag har ändrat mig! I morse var jag bara Kiera Karp, men nu... är jag Kiera Maria Isabella Karp Gonzole, prinsessa av Hilem.” Clarissa satte en krona på Kieras huvud. Alla applåderade. Förutom jag som bara stod och stirrade. Plötsligt så tappade jag balansen och ramlade över ett bord med en vas som krossades i tusen små splittror på golvet. Allt blev tyst och alla tittade på mig. Uppmärksamhet, det som jag inte ville ha nu!
- ”Joanna!!??” Kiera var redan framme vid mig. Jag försökte smita, jag sprang till dörren men så slet två vakter i mig i varsin arm och lyfte mig tillbaka till Kiera.
- ”Du måste vara helt tyst om det här!!” Kiera såg helt allvarlig ut. Jag blev lite rädd. Men jag får inte inte visa det, så jag bet ihop.
- ”Varför skulle jag det efter allt du har gjort!?” Jag suckade lättat pga att jag inte darrade i rösten.
- ”För att både du och jag vet varandras hemligheter.” Jag höll andan. Hon tittade runt sig på allt folk som gärna ville höra vilken hemlighet jag hade i fall alla visste redan om Kieras hemlighet. Clarissa ville inte att dem skulle höra denna drama.
- ”Okej, det finns mat i köket om alla går in dit. Det finns ingenting att se här!” Jag hörde suckningar lite här och där men också lite jubel för att dem skulle få mat. Alla började att gå mot matsalen, och den sista personen som såg ut att vara Kieras mormor blinkade med ena ögat. Jag vet inte om det var till Kiera eller mig, men jag måste i alla fall få reda på det sen. Hon kanske vet något.
- ”Men Joanna, allvarligt nu. Vad gör du här? Jag har annat att göra.” Vilken bitch. Jag log hånfullt.
- ”Jag tänkte bara se till att du inte skulle avslöja min hemlighet.”
- ”Okej, men kom ihåg. Jag är den coolaste på skolan. Jag märker om du berätter min hemlighet, och du vet vad som händer då!”
Hon gick. Aha, det var det. Jag gick mot dörren. Men nån stoppade mig. Kieras mormor.
- ”Hej Joanna!” sa hon glatt.
- "Hej." sa jag lite försiktigt. Hon studerade mig väldigt länge. Det var obehagligt. Jag störde henne genom att titta ner på mina skor.
- "Wow, du har verkligen din mammas ögon."
- "Känner du min mamma?" frågade jag chockat.
- "Ja, gud ja. Vi delar ju samma blod!" Jag tittade argt och frågande på henne.
- "Har inte Lily berättat det för dig? Hej, det var länge sedan, barnbarn!" Barnbarn? Jag har inte träffat min mormor ända sedan jag var 1 år.
- "Men om du är min mormor, och du är Kieras mormor så betyder det att..."
- "Du är hennes syster, hon är din syster. Och hon är prinsessa av Hilem, men du är prinsessa och ängel över Genovien." Först såg jag suddigt sen blev det svart. Jag svimma'.
