Kapitel 6

Kap6
Beviset

Aj, jag brände mig på det kokheta teet. Jag försökte att åtgärda det med att hälla i lite kall mjölk. Polisen som jag hade snäst åt, satte sig bredvid mig.
- "Det finns faktiskt ett sätt att se om du talar sanning..." Jag tittade upp från teet och stirrad på honom med tomma nyfikna ögon.
- "Bevis!" Bevis, tänkte jag. Yes, jag kan ju ta med honom hit och visa... 
- "Självklart!" sa jag ovh sprang till toaletten och låste in mig. Som ni ser så kan jag inte gå ut genom ytterdörren. Det är för att mina föräldrar är rädda för att det ska "hända" nåt med mig, och så har poliserna förbjudit mig att gå ut ur huset. När jag väl kom in, så klättrade jag ut genom det halv öppnade fönstret. Jag sprang på trottoaren tills mina ben inte orkade håla mig uppe längre. Jag kröp fram till dörren och ringde på. Det var en gammal dam som öppnade. Det såg ut som deras husmor. Eller kanske biträde...
- "Men milda Matilda hur du ser ut! Kom in så sätter jag på lite te." Jag kunde inte säga nej. Jag klev in Japp deras hus var fortfarande lika underbart som det var för några veckor sen. Allt var precis likadant. Förutom alla näsdukar som Eric hade slängt lite här och var.
- "Det är inte bara hans..." hörde jag Victor bakom mig. Perfekt! Han är inte bara dryg, utan han är tankeläsare också!
- "Jag måste låna Eric ett tag"
- "Varför?!"
- "Därför!" sa jag med en bestämd ton i tonläget utan att darra på rösten. Eric kom nerför trappan. Han hade alldeles gråt färdiga ögon.
- "Bra, Eric att du är här, kom nu!" sa jag och drog honom ut på gatan innan han ens har hunnit reagera.
- "Sårahonom bara inte igen!!" ropade Victor bakom mig. Jag vet att han sa så bara för att reta mig, men jag lyssnade ändå. Dryg är vad han är! tänkte jag medasn jag sprang för fullt med Eric i hack i häl.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0