Kapitel 21
Kapitel 21
”Balans”
Blinkande ljus i mörkret. Sirener som tjuter i öronen. Bilen som susar på gatorna och som alla aktar sej för. Det rätta namnet på bilen är ambulans. Bilen tvärstannade och alla rusade in genom dörren med Victor på bår. Adrenalinet pumpade och vi krävde att få reda på vad det var för fel på Victors ben. De drog in Victor i ett vinrött rum och drog för skynket mitt framför näsan på oss. Vi satte oss lite längre bort på en avlång bänk, och väntade tyst på svar. Pinsam tystnad. Jag hatar pinsam tystnad. Jag böjde mej fram och la min huvud i mitt knä. Jag reste mej snabbt upp, och allt blev suddigt. Sen så blev det suddiga svart. Jag kände att mina ben slog hårt mot golvet, synen fortfarande svart. Jag såg mej. Jag såg mej som liten sitta vid min egna bro. Jag pratade med någon. Först så trodde jag att jag pratade med min spegelbild, men sen så såg jag någonting som kom upp ur vattnet. Det var monstret. Det var monstret som kidnappade Victor. Och monstret som mördade min farmor.. Det var svårt att höra vad vi sa, men jag kunde uppfatta några enstaka ord från monstret.
- ”Du.. ska.. få.. min.. hämnd.. vara.. ljuv.. hejdå.. Joanna..” Sen försvann den.
[ Det här blev ett ganska kort inlägg.
Nästa kapitel kommer nog ut nån gång den här veckan
Hoppas att ni gillade den
Kommentera gärna! ]
